Majken sover mot min axel. Lägger jag ner henne vaknar hon. Min rygg håller på att gå av snart, men vad gör det? Hon är så varm, mjuk och följsam och så doftar hon gudomligt gott fastän hon har intorkat kräk på tröjan..
Tänk att man så lätt kan glömma bort såna här små härliga stunder i all hast..♥